Hej min mamma hette Alma Sandell som ogift och bodde i Förby, skriv gärna några rader om nån känner till henne om livet på Wormsö. Min mamma är 87 år och ändå ganska pigg.
Hälsningar Arne
Anders Grundsten, född 10/2 1886 var ett av fem barn i Anders Grundstens andra gifte med Agneta Sandell. Han varr född på gården Dontesa i Rumpo dit släkten kom år 1767.
Vill du veta mer om din släkt är du välkommen till vår lokal på Roslagsgatan 57 på onsdagar klockan 10.00 – 14.00. Ring gärna innan på telefon 08-612 75 99.
Jag vet inte var du har fått uppgiften ifrån att Anders Appelblom skulle ha varit gift två gånger? Det finns inga sådana uppgifter i vigselboken för Ormsö. Han var ju bara 22 år när han gifte sig med Katarina Lilja, född Wallin. Med henne fick han endast två barn som uppnådde vuxen ålder. Jag har inget dödsdatum på Anders men han överlevde sin hustru. Återkom gärna beträffande källan till hans eventuellt första gifte.
Hej!
Jag heter Linnea Olsson och går sista året på Tibble Gymnasium i Täby. Jag håller på att arbeta med en kurs som kallas ”Projektarbete”, vilket kort sagt är en kurs där man bestämmer innehållet själv. Jag har valt att arbeta med Ormsö, eftersom jag hör till Fällmansläkten som i somras byggde ett hus på Ormsö. Vad jag har bestämt mig för att rikta in mig på är hur kvinnorna hade det på Ormsö. Ormsö var ju ett utpräglat bondesamhälle så omställningen måste ha blivit stor när flyktingarna kom till Sveige. Mina exakta frågeställningar är:
”Hur såg en Ormsöflickas liv ut jämfört med det liv hon kom att möta i Sverige? Problem och svårigheter i samband med detta.”
”Varför var det så stor skillnad mellan Ormsökulturen och den svenska vid samma tid när Ormsö var en svenskbygd?”
Tiden som det rör sig om är 1940-tal
Jag är mycket tacksam för svar
Hej Linnea!
Åk till SOVs lokal på Roslagsgatan 57 i Stockholm och prata med Elvine Smedberg. Hon är där varje onsdag efter klockan 10.00. Hon kan berätta för dig. Om inte hon är där så kanske någon annan kommer. Du kan låna en bok ur deras bibliotek som heter ”Estlandssvenskar minns…” i den berättar flera ormsmökvinnor hur livet var på Ormsö under-20, -30, -40-talen. Du kan säkert hitta artiklar i gamla Kustbon och i ”En bok om Estlands Svenskar” del 4. Dessa finns på Roslagsgatan. Fråga dina släktingar de kanske har de här böckerna.
Lycka till med ditt projekt.
Hälsningar
Margareta Hammerman
Hej!
Jag heter Daniel Olsson och går sista året på Tibble Gymnasium i Täby. Jag håller på med en kurs som heter ”Projektarbete” som går ut på att man får välja precis vad man vill jobba med, och jag har valt att arbeta om Ormsö. Jag hör till Fällmansläkten som byggde ett hus på Ormsö i somras. Jag har riktat in mig på att arbeta med hur situationen blev för de som stannade kvar jämfört med de som flydde till Sverige och att jämföra hur situationen blev för de som flydde till Gotland respektive Stockholm.
Min frågeställningar jag vill få svar på är följande:
Hur blev situationen för de som stannade kvar på Ormsö jämfört med de som flydde till Sverige?
Hur blev situationen för de som flydde till Gotland jämfört med de som flydde till Stockholm?
Hej Daniel!
Frågeställningarna som du skall göra ett projektarbete om är väldigt intressanta, men jag skulle råda dig att avgränsa dig och bara ta den ena. Många Ormsöbor kom till Gotland eftersom de hade familemedlemmar eller släktingar som tidigare hade kommit ill Gotland för att arbeta.
PÅ Ormsö blev det nästan inga svenskar kvar. Jag känner bara till Maria Murman och Hugo Mickelins föräldrar. Han mor kom till Sverige på 1960-talet. En famij Häggblom återvände 1944. eller 1945 tillbaka. Av de mobiliserade återvände kanske 10-15 stycken som hade överlevt tiden i Sibirien i Ryssland. Läs boken ”Från skuggorna tillbaka till livet” av Ain Sarv.
Jag föreslår att du gör sällskap med Linnea till SOV på Roslagsgatan en onsdag.
Hälsningar
Margareta Hammerman
Hej Bo Nyman!
Angående Anders Appelblom f. 1848-1115 i Pålsa, Hullo:
Tack för ditt inlägg.
Jag fick hjälp av släktingar att räta ut frågetecken angående första dottern Gertrud f. 1874. Pusselbitar föll på plats.
Men vet du varför Katarina Lilja f. Wallin också hette Lilja? Hon var född 1838, alltså 10 år äldre än Anders Appelblom. Hade hon varit gift förut? Barn tidigare?
Sedan har jag fått veta att Anders och Katarinas tredje barn Mina f. 1877 och död 1924-0924, min mans mormor, ev. har gravsten på gravgården på Ormsö. Vi tittade efter graven sommaren 2007 men fann den inte. Mina gifte sig Hamberg. Men vi är inte helt säkra på att det är rätt Mina Hamberg?
Hälsningar
Ann-Marie
Hej igen Ann-Marie!
Ja, Katarina Wallin var gift två gånger, första gången år 1858 med Tomas Lilja född 1838 och boende på Erjasa, Hullo. Med honom fick hon två barn som uppnådde vuxen ålder. (Jag skickar ansedel på henne till din e-postadress).
Det är också rätt Mina Hamberg som gifte sig med Lars Hamberg från Hanasa i Förby och hennes gravsten finns som nummer D 526.(Sänder ansedel också på henne) Också hennes föräldrar finns med i förteckningen.
Karta med förteckning av gravarna finns i vår lokal på Roslagsgatan 57. Tanken är att vi så småningom skall lägga ut den på nätet.
Hej alla Ormsöbor, både nuvarande bofasta, och alla övriga boende i Sverige som i hjärtat lever på Ormsö.
Jag är engagerad i det som vi kallar GRÄSFRÅGORNA. jag ser det arbetet inte bara som det rent praktiska, utan också i förlängningen som ett försök till integration mellan våra två ”världar”.
Läs i Ormsöbladet hur det kan gå till när vi svenskboende inte är på ön. Sidan 17, både på estninska och svenska. Läs också på sidan 11 om Landskapsvårdplanen samt på sid. 19 mtt inlägg som heter, Det händer saker på Ormsö.
Kom på höstmötet och få fler detaljer om vad som händer i just detta med landskapsvård.
Arbetet är viktigt ur flera aspekter. För naturen, för befolkningen, för inkomst, för ökade kontakter.
Det finns ett gammalt uttryck. ”Medan gräset gror så dör kon.” Så drastiskt är det inte men lite av den känslan får man ändå.
Hör av Er. Reagera. Agera.
FÖR ORMSÖ.
Hans Callergård
Hej! Tack för ett trevligt höstmöte igår. Speciellt intressant var Bosse Stenholms rapport om sin resa till Sibirien. Tack också, Bosse, för arbetet med kontraktet för gräshantering. Vi fick tre nya ansökningar till VKÜ och av de som stod på listan så kom det in tre stycken direkt och två kommer att sändas in senare. Samtliga dessa kommer att bli invalda på nästa styrelsemöte. Inbetalningar kom också med en summa av 180 kronor.
Hälsningar
Hasse
Från sommarens Ormsö-resa, första dagarna sept, påminner jag mej ett radioprogram. Mer än en tim. Och handlade enbart om Ormsö.
Ene Sarapuu (make till Valvi?) talade utförligt om allt vad som fanns att säga. På estniska, som jag förstår mycket lite av. Lars Lindström, tror jag, redogjorde för ”vår” bakgrund och anknytning till ön. På engelska.
Hoppla! – vi får den uppmärksamhet vi så väl förtjänar.
I övrigt är mest reklamskrål och dunka-dunka på estnisk radio.
Har någon hittat kanal med klassisk musik?
Vet någon vad Ene S sa, egentligen?
min farmors far är född på ormsö. och hette johan gärdström 1872 2/1 . och undrar lite mer om gärdström har hört att dom tog sitt namn efter gården gärdes i rälby stämmer det.och finns den gården kvar.
Jo, du har så rätt så. Din fmfffff Hans Hansson, född 20/7 1756 i byn Rumpo på Ormsö kom år 1778 som måg till gården Gärdesa i Rälby. De fick sex barn men endast ett, Anders Hansson född 1779 levde vid familjenamnsreformen 1838 och tog då namnet Gerdström som senare blev Gärdström.
Av de som bodde på gården år 1943 finns tre syskon fortfarande i livet i Sverige. Beträffande gårdens nuvarande skick har jag inga uppgifter om men det är säkert andra som har
Försöker hitta kul och spännande litteratur mm till min far som fyller 65.
Han är född på Ormsö i april -44 och jag söker efter material förknippat med Ormsö, Tallin eller färden över till Sthlm sommaren -44 med båten Johan.
Var kan jag hitta detta eller annat relevant??
Veronica Hamberg, barnbarn till Johan och Maria Hamberg (Vee)
Hej! Först ett tillrättaläggande till Gunnar Sjöström (19 december 2008). Valvi Sarapuu (kvinna) Kommunanställd. Ene Sarapuu (kvinna) har nyligen hoppat av som Kommundirektör, se på Ormsö sida 1.
Så har vi då åter det här med GRÄSMARKERNA. Med nästa nummer av Ormsöbladet som beräknas utkomma 1 v. i april, finns bilagt en blanket som man kan använda för att skriva in sin mark på. All information om hur man gör manuellt eller via nätet, finns på blanketten. Hör gärna av Er till mig om det är något ni vill ha hjälp med. Hans Callergård, 08-6471248 e-post. hasse_callergard@telia.com.
Solig vår önskas alla, Hans C.
Hej Veronica och alla andra som behöver tips till prxenter om Ormsö!
Här kommer två tips till presenter men det är väl överspelat för din del om du inte kan gratta din far i efterhand.
Boken Ormsö Kyrkorönika pris 160:- Finns att köpa på SOV eller hos undertecknad. Den handlar om Ormsö historia från 1300-talet fram till 1944. De allra flesta prästerna skrev en krönika om livet i församlingen och en del av dessa finns bevarade i arkiven dels i Estland men det mesta finns på Riksarkivet i Stockholm. Mycket av innehållet i boken är från dessa krönikor. Mycket intressant läsning för en ormsöbo.
Den andra boken är Kärrslätt – min by av Sven Svärd. Den handlar om livet på Ormsö och framför allt i livet i Kärrslätt som är en grannby till Förby där jag tror att din far härstammar ifrån. Sven berättar om traditioner, mat och hur livet tedde sig för en liten grabb före krigsutbrottet. Har man fått berättat för sig om hur det var i byn Förby och på ön så känner man igen sig.
Kontaktuppgifter var man köper boken finns på sidan om Byalagen och Kärrslätts sida.
Mig når du på margareta@hammermans.com
Mitt namn är Jörgen Simonsson. Jag har besökt Ormsö minst en gång om året de senaste 10 åren och blivit helt betagen av dess natur och miljö.
Vi är ett gäng på 4-5 svenska jägare som varje höst besökt Ormsö och deltagit i jaktföreningens jakter under ledning Ants Verblane och Ellen Järv.
Med åren så har vi lärt känna flera av öns innevånare och trots att vi inte har någon personlig anknytning till ön så har detta blivit något man ser fram mot varje höst.
För varje år som går så ser man att ön och des samhälle utvecklas och jag vill framföra mitt tack till Ormsö jaktförening som tagit hand om oss på ett föredömligt sätt.
Med jaktliga hälsiningar
Jörgen
Hej Jörgen!
Trevligt att läsa din positiva synpunkter om jakt på Ormsö med ett bra mottagande av Jaktsällskapet.
Vi är själva en grupp som vi kallar ”Svenska Ormsö Jägare” med egna marker där och har också tagit till oss möjligheterna till god jakt i nära samarbete med Jaktsällskapet.
Miljön på Ormsö med dess särskilda biotop ger möjlighet till en jakt som du inte hittar i Sverige. Vi är övertygade att era vildsvins jakter har varit spännande med den fina ledning och hjälp ni kan få av Jaktsällskapet.
Vill du byta erfarenheter så kan du kontakta oss och du ser namn och telefon på hemsidan under Jakt och Natur.
Tack ännu en gång för ditt inlägg.
Hej Ormsövänner. Just hemkommen från några dagar i Hapsal och en lång dag på Ormsö i solsken som sig bör. Vi var några stycken som genoförde några viktiga möten. För min del handlade det om gräsklippning. vi kom ett steg närmare lösning och mer kommer informeras om på årsmötet i OHF, 18 april. Ävenså på Rälby-Diby mötet 15 april.
Hälsningar
Hans Callergård
Släkten flyttade år 1810 från Dagö i Estland till Ormsö. År 1838 infördes familjenamn på Ormsö och bröderna Jakob och Johan Matsson tog då namnet Wikström, troligtvis på förslag av den dåvarande finlandssvenske prosten Alexander Nordgren.
Hittills har ingenting hörts om sommarkurs i estniska på Ormsö. Däremot ordnar Svenska folkhögskolan i Hapsal en kurs 29 juni – 3 juli 2009. Se närmare på Folkhögskolans hemsida http://www.rre-sfe.ee.
Hej!
Nu har vi 18 klara kontrakt för grässlåtter på marker i Rälby och Diby. Dessutom finns ett flertal nya kontakter med frågeställningar om gräsmarkerna. Kontrakten är tecknade med två markbrukare, Ahto Kokk och Lia Ostapenko. Kontrakten är tecknade på 5 år och de ger också viss ersättning till markägarna.
Hälsningar Hasse C för Arbetsgruppen för gräsfrågor.
En fråga till redaktionsgruppen för Ormsö hembygdsförenings hemsida.
Varför ligger det nyaste inlägget sist och det äldsta först?
I stället för tvärtom.
Inmatningsformuläret bör väl ligga överst, eller …?
Se exp. Rickul/Nuckö Hembygdsförenings hemsida
Äntligen kommer jag tillsammans med delar av familjen, man och två döttrar åka till Estland där min far är född – Nuckö. Vi planerar att åka runt några dagar och bl a delta i Olofsdagen den 29 juli. Finns det något förslag var vi kan bo?
Hej Pia !
Jag kan föreslå boende på Ormsö om ni har för avsikt
att besöka St. Olofsdagen den 29 Juli .
Klicka på länken Ormsö på förstasidan då kommer du in på
Ormsö kommuns hemsida ”Wormsi Web” där klickar du på
”Kulalisele” och sen på underrubriken ”Majatus-ja toitlustus”
där finner du alla pensionat och vandrarhem, de flesta av dem
pratar svenska eller engelska. Men det är nog hög tid att beställa nu för platserna är begränsade eftersom Olofsdagen
är årets höjdpunkt för alla estlandssvenskar på Ormsö.
Hälsningar / Tage Hammerman
Hej är de någon som vet hur man ska gå vägar om man vill ta reda på lite mer av sin släkt från ormsö som flydde över till sverige? eller kanske någon som känner till Ahlströms släkten´?
MVH
Mattias
Ahlström var den största släkten på Ormsö. Det fanns dessutom två av varandra oberoende släkter med samma namn. Det enklaste är om du i höst har möjlighet att komma till vår lokal på Roslagsgatan 57 någon onsdag mellan 10-14 då arkivgruppen, där jag också ingår, är samlad.
Hej!
Jag har en arbetskompis som heter Appelblom i efternamn och han syster har forskat lite om deras släkt, och har hamnat i Estland,Ormö bestämt.
Jag undrar nu om det finns någon som har forskat vidare i Appelblomska släkten i Estland,det skulle vara trevligt för arbetskompisen och systern
att få veta mer,jag ville hjälpa dom på traven!
Häls.
Jan Appelqvist
Släkten kommer mycket riktigt från Ormsö. Anorna kan spåras till centralorten Hullo i början av 1700-talet. Vid tiden för överflyttningen till Sverige 1943-1944 fanns den framförallt i byn Sviby på Ormsö. Om du ger mig din e-postadress skall du få litet fler uppgifter. Min adress är bonyman@comhem.se
För länge se´n ställde jag enkel fråga till Bo Nyman. Någon i Noaksa svarade, dock ej hr Nyman, högfördsblåsa. Vi är väl ungefär samma ålder. Skit i min fråga Nyman, jag fixar själv.
Vid årets resa träffade jag Kälet-Mare som engagerade sig i min härkomst. Tack för det, jag har skickat sep e-post, tror jag.
För ca 10 år se´n var jag på årsmöte. Och Margareta Hammerman undrade va fan jag hade där att göra.
Så småningom kommer jag att begära likvidation av föreningen. Med hänvisning till Bo Nymans och Margareta Hammermans inställning.
Det är vad jag vet första gången någon kallat mig för högfärdsblåsa, men någon gång måste vara den första…
Jag kan tyvärr inte komma ihåg det tillfälle som du ställde frågan till mig och inte heller vad frågan handlade om. Jag brukar nog alltid försöka besvara de frågor jag får, speciellt om de framställts muntligt. Har jag inget bra svar så brukar jag också säga det och det är mig främmande att nonchalera någon oavsett frågans innehåll.
Hej Gunnar!
Ber om ursäkt ifall jag på ett årsmöte har uttryckt mig så att du inte kände dig välkommen.
Nu kan jag inte alls dra mig till minnes detta eller vet vem du är. Om du berättar vilken by och gård du härstammar från så skulle det underlätta. Jag känner inte till namnet Noaksa.
Vill också svar på din fråga den 19 december 2008. Jag hörde inte programmet och jag vet ingen annan heller som gjorde det och kan därför inte återge vad som sades, även om jag hade hört det så kan jag inte estniska. Ene Sarapuu är en kvinna och inte gift med Valvi (som också är en kvinna). Ene Sarapuu var vid den här tiden kommundirektör på Ormsö.
Hälsningar
Margareta Hammerman
Här kommer svar på din fråga från 22 maj om varför det nyaste inlägget och inmatningsformuläret ligger längst ner.
Jo vi har gjort den här hemsidan i ett helt gratis bloggverktyg. I den finns inte någon specifik gästbok utan vi har använt en helt vanlig sida som gästbok och ställt in så det går att göra sk bloggkommentarer på den. Och tyvärr tillåter inte verktyget att ”vända på steken” och göra tvärtom.
Min mormor Agneta Liljeros (född 1918) och gammelmormor Gertrude Liljeros (född 1893) kom från Ormsö. Gammelmormor Gertude Liljeros hade en halvbror, Lars Liljeros, som drev en affär och bageri sannolikt i Hullo. Finns det någon som känner till när namnet Liljeros dyker upp och var släkten härstammade från på ön och eventuellt invandrade från.
Så här ligger det till. Vi börjar med din gammelmormor och går bakåt i tiden.
Gertrud föddes år 1893 som enda barnet i Lars Liljeros andra äktenskap med Gertrud, född Pihlman. Modern dog i barnsäng endast drygt en månad efter Gertruds födelse. Halvbrodern Lars kom till Sverige där han dog år 1944. Familjen bodde på gården Amborsa i Saxby.
År 1838 vid familjenamnsreformen tog hennes farfarsfar Hans Andersson namnet Liljeros och bodde då på gården. Hans far Anders Hansson hade kommit dit år 1778 från gården Kärssa i Kärrslätt. Även Anders far Hans Hansson hade bott på gården i Kärrslätt.
Så svaret på din fråga blir att så långt tillbaks som man kan se kommer din släkt ursprungligen från Kärrslätt, för att senare flytta till Saxby. Från gården Amborsa i Saxby flyttadeår 1943 två syskon Liljeros till Sverige. Deras farfar var halvbror till din mormorsmor.
Hej Johan
Lars Liljeros som är din släkting var gift med min morfars yngsta syster Birgitta (f 1893)som kom från Norrby Bertas. Efter att ha varit i USA och samlat ihop pengar återvände han till Hullo och öppnade bageri och pensionat.Detta drev han fram till kriget. Som barn blev jag ofta bjuden på nybakade bullar (”galtar”).
Pensionatet och bageriet är den byggnad utmed huvudgatan som idag innehåller puben.
Mera information kan du få direkt till dig på mail om du önskar
Jag vet redan svaret men skulle bli oerhört tacksam om någon kunde ge ett besked:
Finns Maria Murman fortfarande i livet? Jag själv tror inte det med tanke på hennes höga ålder då jag senast träffade henne 1994. Sedan jag första gången stiftade bekantskap med henne, december 1989, har jag besökt henne några gånger och dessutom haft viss brevväxling.
Om hon inte är kvar i livet, vad har hänt med hennes hem i Söderby? Vad har hänt med hennes cittra, som jag så oerhört mycket tyckte om när hon spelade på den.
Maria Murman dog den 3/2 -04 vid 92 års ålder.
Även jag har hört Maria spela på sin Cittra hemma i Söderby.
Jag var där sommaren 1990 med min svärmor, fru och dotter, då sjöng Maria högt och glatt för oss. Min svärmor kände Maria mycket väl.
Var Cittran blev av, det vet jag inte, troligen så blev det väl arvegods till dottern.
Hemmet i Söderby köptes av en tysk, vad jag vet har han rustat upp huset och lagt på nytt yttertak, av gammal Ormsö-stil, med Betongpannor!
Roligt att jag kunde, med hjälp av Bo Nyman, med uppgifter.
Ormsö Hembygdsförenings uppgift är att vårda och stödja bevarandet av kulturhistoriska byggnader, redskap och föremål, seder och bruk från den svenska bosättningen på Ormsö samt att främja kontakten mellan nuvarande befolkning på Ormsö och tidigare Ormsöbor och deras ättlingar.
Hej min mamma hette Alma Sandell som ogift och bodde i Förby, skriv gärna några rader om nån känner till henne om livet på Wormsö. Min mamma är 87 år och ändå ganska pigg.
Hälsningar Arne
Hej Lilli Grundsten!
Anders Grundsten, född 10/2 1886 var ett av fem barn i Anders Grundstens andra gifte med Agneta Sandell. Han varr född på gården Dontesa i Rumpo dit släkten kom år 1767.
Vill du veta mer om din släkt är du välkommen till vår lokal på Roslagsgatan 57 på onsdagar klockan 10.00 – 14.00. Ring gärna innan på telefon 08-612 75 99.
Hälsningar
Bo Nyman
Hej Ann-Marie!
Jag vet inte var du har fått uppgiften ifrån att Anders Appelblom skulle ha varit gift två gånger? Det finns inga sådana uppgifter i vigselboken för Ormsö. Han var ju bara 22 år när han gifte sig med Katarina Lilja, född Wallin. Med henne fick han endast två barn som uppnådde vuxen ålder. Jag har inget dödsdatum på Anders men han överlevde sin hustru. Återkom gärna beträffande källan till hans eventuellt första gifte.
Hälsningar
Bo Nyman
Hej!
Jag heter Linnea Olsson och går sista året på Tibble Gymnasium i Täby. Jag håller på att arbeta med en kurs som kallas ”Projektarbete”, vilket kort sagt är en kurs där man bestämmer innehållet själv. Jag har valt att arbeta med Ormsö, eftersom jag hör till Fällmansläkten som i somras byggde ett hus på Ormsö. Vad jag har bestämt mig för att rikta in mig på är hur kvinnorna hade det på Ormsö. Ormsö var ju ett utpräglat bondesamhälle så omställningen måste ha blivit stor när flyktingarna kom till Sveige. Mina exakta frågeställningar är:
”Hur såg en Ormsöflickas liv ut jämfört med det liv hon kom att möta i Sverige? Problem och svårigheter i samband med detta.”
”Varför var det så stor skillnad mellan Ormsökulturen och den svenska vid samma tid när Ormsö var en svenskbygd?”
Tiden som det rör sig om är 1940-tal
Jag är mycket tacksam för svar
MVH
/Linnea Olsson
Hej Linnea!
Åk till SOVs lokal på Roslagsgatan 57 i Stockholm och prata med Elvine Smedberg. Hon är där varje onsdag efter klockan 10.00. Hon kan berätta för dig. Om inte hon är där så kanske någon annan kommer. Du kan låna en bok ur deras bibliotek som heter ”Estlandssvenskar minns…” i den berättar flera ormsmökvinnor hur livet var på Ormsö under-20, -30, -40-talen. Du kan säkert hitta artiklar i gamla Kustbon och i ”En bok om Estlands Svenskar” del 4. Dessa finns på Roslagsgatan. Fråga dina släktingar de kanske har de här böckerna.
Lycka till med ditt projekt.
Hälsningar
Margareta Hammerman
Hej!
Jag heter Daniel Olsson och går sista året på Tibble Gymnasium i Täby. Jag håller på med en kurs som heter ”Projektarbete” som går ut på att man får välja precis vad man vill jobba med, och jag har valt att arbeta om Ormsö. Jag hör till Fällmansläkten som byggde ett hus på Ormsö i somras. Jag har riktat in mig på att arbeta med hur situationen blev för de som stannade kvar jämfört med de som flydde till Sverige och att jämföra hur situationen blev för de som flydde till Gotland respektive Stockholm.
Min frågeställningar jag vill få svar på är följande:
Hur blev situationen för de som stannade kvar på Ormsö jämfört med de som flydde till Sverige?
Hur blev situationen för de som flydde till Gotland jämfört med de som flydde till Stockholm?
Jag skulle bli väldigt tacksam för svar
Mvh
/Daniel Olsson
Hej Daniel!
Frågeställningarna som du skall göra ett projektarbete om är väldigt intressanta, men jag skulle råda dig att avgränsa dig och bara ta den ena. Många Ormsöbor kom till Gotland eftersom de hade familemedlemmar eller släktingar som tidigare hade kommit ill Gotland för att arbeta.
PÅ Ormsö blev det nästan inga svenskar kvar. Jag känner bara till Maria Murman och Hugo Mickelins föräldrar. Han mor kom till Sverige på 1960-talet. En famij Häggblom återvände 1944. eller 1945 tillbaka. Av de mobiliserade återvände kanske 10-15 stycken som hade överlevt tiden i Sibirien i Ryssland. Läs boken ”Från skuggorna tillbaka till livet” av Ain Sarv.
Jag föreslår att du gör sällskap med Linnea till SOV på Roslagsgatan en onsdag.
Hälsningar
Margareta Hammerman
Hej Bo Nyman!
Angående Anders Appelblom f. 1848-1115 i Pålsa, Hullo:
Tack för ditt inlägg.
Jag fick hjälp av släktingar att räta ut frågetecken angående första dottern Gertrud f. 1874. Pusselbitar föll på plats.
Men vet du varför Katarina Lilja f. Wallin också hette Lilja? Hon var född 1838, alltså 10 år äldre än Anders Appelblom. Hade hon varit gift förut? Barn tidigare?
Sedan har jag fått veta att Anders och Katarinas tredje barn Mina f. 1877 och död 1924-0924, min mans mormor, ev. har gravsten på gravgården på Ormsö. Vi tittade efter graven sommaren 2007 men fann den inte. Mina gifte sig Hamberg. Men vi är inte helt säkra på att det är rätt Mina Hamberg?
Hälsningar
Ann-Marie
Hej igen Ann-Marie!
Ja, Katarina Wallin var gift två gånger, första gången år 1858 med Tomas Lilja född 1838 och boende på Erjasa, Hullo. Med honom fick hon två barn som uppnådde vuxen ålder. (Jag skickar ansedel på henne till din e-postadress).
Det är också rätt Mina Hamberg som gifte sig med Lars Hamberg från Hanasa i Förby och hennes gravsten finns som nummer D 526.(Sänder ansedel också på henne) Också hennes föräldrar finns med i förteckningen.
Karta med förteckning av gravarna finns i vår lokal på Roslagsgatan 57. Tanken är att vi så småningom skall lägga ut den på nätet.
Hälsningar
Bosse
Hej alla Ormsöbor, både nuvarande bofasta, och alla övriga boende i Sverige som i hjärtat lever på Ormsö.
Jag är engagerad i det som vi kallar GRÄSFRÅGORNA. jag ser det arbetet inte bara som det rent praktiska, utan också i förlängningen som ett försök till integration mellan våra två ”världar”.
Läs i Ormsöbladet hur det kan gå till när vi svenskboende inte är på ön. Sidan 17, både på estninska och svenska. Läs också på sidan 11 om Landskapsvårdplanen samt på sid. 19 mtt inlägg som heter, Det händer saker på Ormsö.
Kom på höstmötet och få fler detaljer om vad som händer i just detta med landskapsvård.
Arbetet är viktigt ur flera aspekter. För naturen, för befolkningen, för inkomst, för ökade kontakter.
Det finns ett gammalt uttryck. ”Medan gräset gror så dör kon.” Så drastiskt är det inte men lite av den känslan får man ändå.
Hör av Er. Reagera. Agera.
FÖR ORMSÖ.
Hans Callergård
Hej! Tack för ett trevligt höstmöte igår. Speciellt intressant var Bosse Stenholms rapport om sin resa till Sibirien. Tack också, Bosse, för arbetet med kontraktet för gräshantering. Vi fick tre nya ansökningar till VKÜ och av de som stod på listan så kom det in tre stycken direkt och två kommer att sändas in senare. Samtliga dessa kommer att bli invalda på nästa styrelsemöte. Inbetalningar kom också med en summa av 180 kronor.
Hälsningar
Hasse
Från sommarens Ormsö-resa, första dagarna sept, påminner jag mej ett radioprogram. Mer än en tim. Och handlade enbart om Ormsö.
Ene Sarapuu (make till Valvi?) talade utförligt om allt vad som fanns att säga. På estniska, som jag förstår mycket lite av. Lars Lindström, tror jag, redogjorde för ”vår” bakgrund och anknytning till ön. På engelska.
Hoppla! – vi får den uppmärksamhet vi så väl förtjänar.
I övrigt är mest reklamskrål och dunka-dunka på estnisk radio.
Har någon hittat kanal med klassisk musik?
Vet någon vad Ene S sa, egentligen?
Gunnar Sjöström
Till Arne Jacobsson
Har du fått något svar på din insändare den 24/8 2008?
Om inte, kontakta mig.
min farmors far är född på ormsö. och hette johan gärdström 1872 2/1 . och undrar lite mer om gärdström har hört att dom tog sitt namn efter gården gärdes i rälby stämmer det.och finns den gården kvar.
Hej Annelie!
Jo, du har så rätt så. Din fmfffff Hans Hansson, född 20/7 1756 i byn Rumpo på Ormsö kom år 1778 som måg till gården Gärdesa i Rälby. De fick sex barn men endast ett, Anders Hansson född 1779 levde vid familjenamnsreformen 1838 och tog då namnet Gerdström som senare blev Gärdström.
Av de som bodde på gården år 1943 finns tre syskon fortfarande i livet i Sverige. Beträffande gårdens nuvarande skick har jag inga uppgifter om men det är säkert andra som har
Bo Nyman.
Försöker hitta kul och spännande litteratur mm till min far som fyller 65.
Han är född på Ormsö i april -44 och jag söker efter material förknippat med Ormsö, Tallin eller färden över till Sthlm sommaren -44 med båten Johan.
Var kan jag hitta detta eller annat relevant??
Veronica Hamberg, barnbarn till Johan och Maria Hamberg (Vee)
Hej! Först ett tillrättaläggande till Gunnar Sjöström (19 december 2008). Valvi Sarapuu (kvinna) Kommunanställd. Ene Sarapuu (kvinna) har nyligen hoppat av som Kommundirektör, se på Ormsö sida 1.
Så har vi då åter det här med GRÄSMARKERNA. Med nästa nummer av Ormsöbladet som beräknas utkomma 1 v. i april, finns bilagt en blanket som man kan använda för att skriva in sin mark på. All information om hur man gör manuellt eller via nätet, finns på blanketten. Hör gärna av Er till mig om det är något ni vill ha hjälp med. Hans Callergård, 08-6471248 e-post. hasse_callergard@telia.com.
Solig vår önskas alla, Hans C.
Hej Veronica och alla andra som behöver tips till prxenter om Ormsö!
Här kommer två tips till presenter men det är väl överspelat för din del om du inte kan gratta din far i efterhand.
Boken Ormsö Kyrkorönika pris 160:- Finns att köpa på SOV eller hos undertecknad. Den handlar om Ormsö historia från 1300-talet fram till 1944. De allra flesta prästerna skrev en krönika om livet i församlingen och en del av dessa finns bevarade i arkiven dels i Estland men det mesta finns på Riksarkivet i Stockholm. Mycket av innehållet i boken är från dessa krönikor. Mycket intressant läsning för en ormsöbo.
Den andra boken är Kärrslätt – min by av Sven Svärd. Den handlar om livet på Ormsö och framför allt i livet i Kärrslätt som är en grannby till Förby där jag tror att din far härstammar ifrån. Sven berättar om traditioner, mat och hur livet tedde sig för en liten grabb före krigsutbrottet. Har man fått berättat för sig om hur det var i byn Förby och på ön så känner man igen sig.
Kontaktuppgifter var man köper boken finns på sidan om Byalagen och Kärrslätts sida.
Mig når du på margareta@hammermans.com
Hej alla,
Mitt namn är Jörgen Simonsson. Jag har besökt Ormsö minst en gång om året de senaste 10 åren och blivit helt betagen av dess natur och miljö.
Vi är ett gäng på 4-5 svenska jägare som varje höst besökt Ormsö och deltagit i jaktföreningens jakter under ledning Ants Verblane och Ellen Järv.
Med åren så har vi lärt känna flera av öns innevånare och trots att vi inte har någon personlig anknytning till ön så har detta blivit något man ser fram mot varje höst.
För varje år som går så ser man att ön och des samhälle utvecklas och jag vill framföra mitt tack till Ormsö jaktförening som tagit hand om oss på ett föredömligt sätt.
Med jaktliga hälsiningar
Jörgen
Hej Jörgen!
Trevligt att läsa din positiva synpunkter om jakt på Ormsö med ett bra mottagande av Jaktsällskapet.
Vi är själva en grupp som vi kallar ”Svenska Ormsö Jägare” med egna marker där och har också tagit till oss möjligheterna till god jakt i nära samarbete med Jaktsällskapet.
Miljön på Ormsö med dess särskilda biotop ger möjlighet till en jakt som du inte hittar i Sverige. Vi är övertygade att era vildsvins jakter har varit spännande med den fina ledning och hjälp ni kan få av Jaktsällskapet.
Vill du byta erfarenheter så kan du kontakta oss och du ser namn och telefon på hemsidan under Jakt och Natur.
Tack ännu en gång för ditt inlägg.
Hej Ormsövänner. Just hemkommen från några dagar i Hapsal och en lång dag på Ormsö i solsken som sig bör. Vi var några stycken som genoförde några viktiga möten. För min del handlade det om gräsklippning. vi kom ett steg närmare lösning och mer kommer informeras om på årsmötet i OHF, 18 april. Ävenså på Rälby-Diby mötet 15 april.
Hälsningar
Hans Callergård
Hej! Har en undran. Om någon vet vart släkten Wikström geografiskt kom ifrån i Sverige? Undrar om det är från jämtland?
Hälsnigar Berit
Hej Berit!
Släkten flyttade år 1810 från Dagö i Estland till Ormsö. År 1838 infördes familjenamn på Ormsö och bröderna Jakob och Johan Matsson tog då namnet Wikström, troligtvis på förslag av den dåvarande finlandssvenske prosten Alexander Nordgren.
Hälsningar
Bo Nyman
Hej !
Jag undrar om vi har ett nytt avtal med BSL för 2009, eller är det detsamma som för 2008.
Hälsningar Annelie Helgesson
Hej Annelie!
Du har våra priser på ”fliken” ohf och vkü, för BSL och TallinkSilja, några större förändringar är det inte.
Hälsningar, Arne J.
Hej,
Hittills har ingenting hörts om sommarkurs i estniska på Ormsö. Däremot ordnar Svenska folkhögskolan i Hapsal en kurs 29 juni – 3 juli 2009. Se närmare på Folkhögskolans hemsida http://www.rre-sfe.ee.
Vårhälsningar till Ormsöborna
Ove Knekt
Hej,
Tyvärr blir det i år ingen kurs i estniska i OHF:s regi. Tack för tipset.
Hälsningar
Monica Ahlström
Hej!
Nu har vi 18 klara kontrakt för grässlåtter på marker i Rälby och Diby. Dessutom finns ett flertal nya kontakter med frågeställningar om gräsmarkerna. Kontrakten är tecknade med två markbrukare, Ahto Kokk och Lia Ostapenko. Kontrakten är tecknade på 5 år och de ger också viss ersättning till markägarna.
Hälsningar Hasse C för Arbetsgruppen för gräsfrågor.
En fråga till redaktionsgruppen för Ormsö hembygdsförenings hemsida.
Varför ligger det nyaste inlägget sist och det äldsta först?
I stället för tvärtom.
Inmatningsformuläret bör väl ligga överst, eller …?
Se exp. Rickul/Nuckö Hembygdsförenings hemsida
Trevligt att råka hitta den här bloggen!
/finlandssvensk från Åboland
Äntligen kommer jag tillsammans med delar av familjen, man och två döttrar åka till Estland där min far är född – Nuckö. Vi planerar att åka runt några dagar och bl a delta i Olofsdagen den 29 juli. Finns det något förslag var vi kan bo?
Hej Pia !
Jag kan föreslå boende på Ormsö om ni har för avsikt
att besöka St. Olofsdagen den 29 Juli .
Klicka på länken Ormsö på förstasidan då kommer du in på
Ormsö kommuns hemsida ”Wormsi Web” där klickar du på
”Kulalisele” och sen på underrubriken ”Majatus-ja toitlustus”
där finner du alla pensionat och vandrarhem, de flesta av dem
pratar svenska eller engelska. Men det är nog hög tid att beställa nu för platserna är begränsade eftersom Olofsdagen
är årets höjdpunkt för alla estlandssvenskar på Ormsö.
Hälsningar / Tage Hammerman
Hej är de någon som vet hur man ska gå vägar om man vill ta reda på lite mer av sin släkt från ormsö som flydde över till sverige? eller kanske någon som känner till Ahlströms släkten´?
MVH
Mattias
Hej Mattias!
Ahlström var den största släkten på Ormsö. Det fanns dessutom två av varandra oberoende släkter med samma namn. Det enklaste är om du i höst har möjlighet att komma till vår lokal på Roslagsgatan 57 någon onsdag mellan 10-14 då arkivgruppen, där jag också ingår, är samlad.
Hälsningar
Bo Nyman
Hej!
Jag har en arbetskompis som heter Appelblom i efternamn och han syster har forskat lite om deras släkt, och har hamnat i Estland,Ormö bestämt.
Jag undrar nu om det finns någon som har forskat vidare i Appelblomska släkten i Estland,det skulle vara trevligt för arbetskompisen och systern
att få veta mer,jag ville hjälpa dom på traven!
Häls.
Jan Appelqvist
Hej Jan!
Släkten kommer mycket riktigt från Ormsö. Anorna kan spåras till centralorten Hullo i början av 1700-talet. Vid tiden för överflyttningen till Sverige 1943-1944 fanns den framförallt i byn Sviby på Ormsö. Om du ger mig din e-postadress skall du få litet fler uppgifter. Min adress är bonyman@comhem.se
Hälsningar
Bo Nyman
Hej !
Vet någon var man kan köpa grus eller singel på Ormsö ??
Vi skall göra vår husgrund i september.
Hälsningar Annelie Helgesson
För länge se´n ställde jag enkel fråga till Bo Nyman. Någon i Noaksa svarade, dock ej hr Nyman, högfördsblåsa. Vi är väl ungefär samma ålder. Skit i min fråga Nyman, jag fixar själv.
Vid årets resa träffade jag Kälet-Mare som engagerade sig i min härkomst. Tack för det, jag har skickat sep e-post, tror jag.
För ca 10 år se´n var jag på årsmöte. Och Margareta Hammerman undrade va fan jag hade där att göra.
Så småningom kommer jag att begära likvidation av föreningen. Med hänvisning till Bo Nymans och Margareta Hammermans inställning.
Hej Gunnar!
Det är vad jag vet första gången någon kallat mig för högfärdsblåsa, men någon gång måste vara den första…
Jag kan tyvärr inte komma ihåg det tillfälle som du ställde frågan till mig och inte heller vad frågan handlade om. Jag brukar nog alltid försöka besvara de frågor jag får, speciellt om de framställts muntligt. Har jag inget bra svar så brukar jag också säga det och det är mig främmande att nonchalera någon oavsett frågans innehåll.
Hälsningar
Bo Nyman
Hej Gunnar!
Ber om ursäkt ifall jag på ett årsmöte har uttryckt mig så att du inte kände dig välkommen.
Nu kan jag inte alls dra mig till minnes detta eller vet vem du är. Om du berättar vilken by och gård du härstammar från så skulle det underlätta. Jag känner inte till namnet Noaksa.
Vill också svar på din fråga den 19 december 2008. Jag hörde inte programmet och jag vet ingen annan heller som gjorde det och kan därför inte återge vad som sades, även om jag hade hört det så kan jag inte estniska. Ene Sarapuu är en kvinna och inte gift med Valvi (som också är en kvinna). Ene Sarapuu var vid den här tiden kommundirektör på Ormsö.
Hälsningar
Margareta Hammerman
Hej Maria Hammerman Persson!
Här kommer svar på din fråga från 22 maj om varför det nyaste inlägget och inmatningsformuläret ligger längst ner.
Jo vi har gjort den här hemsidan i ett helt gratis bloggverktyg. I den finns inte någon specifik gästbok utan vi har använt en helt vanlig sida som gästbok och ställt in så det går att göra sk bloggkommentarer på den. Och tyvärr tillåter inte verktyget att ”vända på steken” och göra tvärtom.
MVH Kristin
Hej!
Min mormor Agneta Liljeros (född 1918) och gammelmormor Gertrude Liljeros (född 1893) kom från Ormsö. Gammelmormor Gertude Liljeros hade en halvbror, Lars Liljeros, som drev en affär och bageri sannolikt i Hullo. Finns det någon som känner till när namnet Liljeros dyker upp och var släkten härstammade från på ön och eventuellt invandrade från.
Med bästa hälsningar,
Johan Liljeros, Uppsala
Hej Johan!
Så här ligger det till. Vi börjar med din gammelmormor och går bakåt i tiden.
Gertrud föddes år 1893 som enda barnet i Lars Liljeros andra äktenskap med Gertrud, född Pihlman. Modern dog i barnsäng endast drygt en månad efter Gertruds födelse. Halvbrodern Lars kom till Sverige där han dog år 1944. Familjen bodde på gården Amborsa i Saxby.
År 1838 vid familjenamnsreformen tog hennes farfarsfar Hans Andersson namnet Liljeros och bodde då på gården. Hans far Anders Hansson hade kommit dit år 1778 från gården Kärssa i Kärrslätt. Även Anders far Hans Hansson hade bott på gården i Kärrslätt.
Så svaret på din fråga blir att så långt tillbaks som man kan se kommer din släkt ursprungligen från Kärrslätt, för att senare flytta till Saxby. Från gården Amborsa i Saxby flyttadeår 1943 två syskon Liljeros till Sverige. Deras farfar var halvbror till din mormorsmor.
Hälsningar
Bo Nyman
Hej Johan!
Jag har skickat Dig ett svar direkt till Dig.
Du kommer säkert att få all den info som Du letar efter.
Lycka till.
Arne Johansson.
Hej Johan
Lars Liljeros som är din släkting var gift med min morfars yngsta syster Birgitta (f 1893)som kom från Norrby Bertas. Efter att ha varit i USA och samlat ihop pengar återvände han till Hullo och öppnade bageri och pensionat.Detta drev han fram till kriget. Som barn blev jag ofta bjuden på nybakade bullar (”galtar”).
Pensionatet och bageriet är den byggnad utmed huvudgatan som idag innehåller puben.
Mera information kan du få direkt till dig på mail om du önskar
Jag vet redan svaret men skulle bli oerhört tacksam om någon kunde ge ett besked:
Finns Maria Murman fortfarande i livet? Jag själv tror inte det med tanke på hennes höga ålder då jag senast träffade henne 1994. Sedan jag första gången stiftade bekantskap med henne, december 1989, har jag besökt henne några gånger och dessutom haft viss brevväxling.
Om hon inte är kvar i livet, vad har hänt med hennes hem i Söderby? Vad har hänt med hennes cittra, som jag så oerhört mycket tyckte om när hon spelade på den.
Hej Arne Fredriksson
Maria Murman dog den 3/2 -04 vid 92 års ålder.
Även jag har hört Maria spela på sin Cittra hemma i Söderby.
Jag var där sommaren 1990 med min svärmor, fru och dotter, då sjöng Maria högt och glatt för oss. Min svärmor kände Maria mycket väl.
Var Cittran blev av, det vet jag inte, troligen så blev det väl arvegods till dottern.
Hemmet i Söderby köptes av en tysk, vad jag vet har han rustat upp huset och lagt på nytt yttertak, av gammal Ormsö-stil, med Betongpannor!
Roligt att jag kunde, med hjälp av Bo Nyman, med uppgifter.
mvh Arne Johansson